Dan före dan före dopparedan
Julafton närmar sig med stormsteg! Jag tog julledigt redan igår. Det känns otroligt skönt att jag är klar med allt som behöver göras på jobbet. Efter en extremt stressig period behöver jag verkligen lite semester. Skönt också att ha lite extra tid på sig att fixa inför julen.
 
Förra året hade jag mycket mer julfix än i år. Dels för att vi hade julafton hemma hos oss och därmed hade en hel del julmat att förbereda, men även för att det var första julen i vår nuvarande lägenhet. Lägenheten är betydligt större än vår förra, så jag behövde sy nya julgardiner till alla nya fönster. I år var ju allt klart, så det gick fort att julpynta!
 
I år firar vi julafton hemma hos svärmor och på juldagsmorgonen åker vi upp till mina föräldrar. Trots det så har jag julbakat en massa och idag börjar jag laga lite julmat. Inte på långa vägar lika mycket som förra året, men eftersom jag är vegetarian och inte äter socker förbereder jag gärna en del själv. Både för att det är lättare för andra och för att jag älskar att stå i köket!
 
Igår köpte jag de sista julklapparna och ägnade hela kvällen åt julklappsinslagning. Med julmusik i bakgrunden och te som smakar lussebulle var julstämningen på topp!
 
 
Utvärdering: Träningsåret 2017
Så här i slutet av året tänkte jag göra ett par utvärderingar. Jag skrev ju ganska nyligen en utvärdering av mitt första år som doktorand (se här), så de utvärderingar jag gör nu kommer dels att vara för mitt träningsår och dels på ett mer personligt plan. Därefter kommer även ett par inlägg med mål inför året.
 
Min första tanke var att träningsåret 2017 har varit bra, men det stämmer faktiskt inte riktigt. Hösten har varit otroligt bra, men hela första halvan bestod faktiskt av alternativträning för att jag var skadad. Det började väldigt tidigt på året. Redan på trettonhelgen fick jag en överbelastningsskada av löpningen. Extrem benhinneinflammation. Inte bara så att jag kände av benhinnorna litegrann, utan så pass allvarligt att jag inte kunde springa på flera månader. Jag kunde inte ens gå utan att ha ont, vilket påverkade min livskvalitet väldigt mycket. Jag älskar mina kvällspromenader, men tvingades vara utan dem i ungefär tre månader. Vid påsk började det bli lite bättre, helt enkelt för att jag var duktig på att vila från löpning och promenader. Då kunde jag börja springa 5 minuter, sedan 10, osv., innan jag fick en ny skadeperiod där jag var under utredning för stressfraktur i underbenet.
 
Inte förrän i slutet av sommaren var jag tillbaka på mildistanser igen. Jag har fortfarande inte vågat mig på något tvåmilspass, vilket jag sprang nästan varje vecka förra hösten (vilket såklart också var en stor anledning till att jag blev skadad).
 
Löparlycka!
 
Jag hade tre lopp inplanerade under året - Göteborgsvarvet (21 km) i maj, Tjejmilen (10 km) i september och HC Andersen Marathon (42 km) i oktober. På grund av mina skador kunde jag bara genomföra Tjejmilen. Min plats i maratonloppet kunde jag postponera till 2018, så det blir ett maratonlopp som avslutning på Nymanklassikern. Under hösten har jag löptränat två gånger i veckan, även om de flesta maratonträningsupplägg rekommenderar 3-4 pass per vecka. Jag tänker att det är bättre att ligga på en lägre frekvens och därmed hålla mig skadefri, än att ösa på fullt ut i några veckor för att sedan tvingas vila från löpningen i flera månader.
 
Sammanfattningsvis har löpningen inte gått jättebra under året. Men inget ont som inte har något gott med sig, eller hur? För att få in långpass och kunna njuta av att träna utomhus utan att belasta kroppen med löpning fick jag för mig att köpa en racer. Jag har länge älskat spinning och körde spinning flera gånger i veckan som alternativträning till löpningen, men när sommaren kom ville jag kunna cykla utomhus. Sagt och gjort! Jag satte upp som mål att cykla 60 mil under sommaren, vilket inte var några som helst problem att uppnå. Ett nytt intresse föddes och jag ser fram emot kommande somrar på min fina racer!
 
När jag precis spontanköpt min racer
 
 
När det gäller styrketräningen har denna skett med lite lägre frekvens än tidigare år, eftersom mer fokus har legat på cykling och löpning. Det har blivit mer vissa perioder och mindre under andra, men generellt så har jag haft en styrketräningsfrekvens på 3-5 pass per vecka. Fokus har då främst varit att bibehålla den styrka jag har, samt stärka upp de muskelgrupper som jag behövt i löpningen och cyklingen, men även i vardagen. Styrketräning för rygg och axlar har varit otroligt viktigt för att jag ska orka med mitt kontorsjobb. Utöver det har jag inte haft några specifika mål med styrketräningen. Inget speciellt fokus på att bli starkare i någon övning eller att någon viss muskelgrupp ska växa. Det är faktiskt ett val jag gjort dels för att kunna fokusera på konditionsträningen, men även för att det är befriande att ha delar i min vardag som inte är drivna av siffror och resultat. Mitt yrke är ju väldigt resultatinriktat och det räcker med det.
 
 
Lugnet efter stormen

Efter att ha haft alldeles för mycket att göra under ett par månader är det mesta brådskande nu avklarat. I samband med Göteborgsresan kunde jag bocka av ett par saker och nu är det bara ett par saker kvar som har deadline innan jul. Sista mötet som är inbokat är onsdagseftermiddag, så med lite tur kan jag kanske till och med gå hem tidigare på torsdag (har tagit semester fr.o.m. fredag). Innan dess får jag njuta av ett par stressfria arbetsdagar och försöka komma ner i varv innan julhelgen är här.

Under helgen som varit har jag också försökt slappna av ordentligt. Jag har tränat med en vän, besökt Musikhjälpen en sväng, ätit middag hos svärmor, shoppat julklappar, julbakat, haft besök av min bror… Vi har hunnit med massa roliga saker, när jag tänker efter. En helt jobbfri helg där allt fokus har kunnat vara på att slappna av och göra saker för nöjes skull. Sådana helger behövs.

Jag har myst en hel del med denna tös också!