Tidsgeografisk metod
Jag använder mig av tidsgeografiska teorier i mitt avhandlingsarbete och en av de metoder som ofta används är tidsdagböcker. I min avhandlingsplan har jag skrivit att min fjärde studie ska baseras på tidsdagböcker, med fokus på resande. Detta kan vara bra ett sätt för respondenterna att i realtid anteckna vad som fungerar och inte med de vardagliga resorna. Det skulle vara jätteintressant att genomföra en sådan studie, men som alla doktorander vet så ändras ofta avhandlingsplanen över tid och det är lite osäkert om denna studie kommer att bli av eftersom jag redan har datameterial till att göra fler studier och kanske därmed ska spara tid genom att skippa en av datainsamlingsperioderna. I så fall skulle detta kunna bli ett intressant post-doc-project istället.
Hur som helst har vi som deltog i kursen i Linköping förra veckan fått i uppgift att själva fylla i tidsdagböcker under två dagar och jag tänkte visa er hur det kan se ut! Tabellen nedan visar början av min måndag där jag bara gjort spontana anteckningar i form av stödord.
 
 
Min tidsdagbok för de här två dagarna har jag sedan kodat utifrån vilken typ av aktivitet det är, var jag befinner mig och om jag är med någon annan eller själv. Först kodade jag manuellt (bilden ovan), sedan förde jag in alla koderna utifrån en programvaras kodsystem. Genom kodsystemet kan man få fram grafer över aktiviteter och förflyttningar. X-axeln visar kodnamn (värdena där har alltså inget siffervärde eller geografiskt värde), medan Y-axeln visar tid från 00.00 till 00.00.
 
 
 
De röda linjerna visar aktiviteter. Vid första anblick kan det se ut som att jag rör mig väldigt mycket fram och tillbaka, men om man tittar på den nedersta bilden kan man se att aktivitetetslinjen rör sig väldigt mycket trots att min geografiska förflyttning (gröna linjen) inte var så stor. De flesta aktiviteterna genomfördes på min arbetsplats. Sedan är det även möjligt att ta ut olika delar av grafen för att lättare kunna jämföra olika dagar. Nedan är mina geografiska förflyttningar under de här två dagarna (observera att grafen inte visar faktiskt geografiskt avstånd, utan baseras på kodnamn för platser):
 
Så här kan man alltså analysera hur människor rör sig i det tidsgeografiska rummet! Jag tyckte själv att det var väldigt intressant att få testa den här metoden eftersom jag fick en bättre uppfattning om hur min vardag faktiskt ser ut.